Lokes simtur

Häromdagen hände en lite genant grej. Vi var i Åbo hela gänget, nere i hamnen i segelbåten våran. Människorna hade släppt ut mig och Pyre i selar och koppel som de brukar här. De verkar inte riktigt lita på vårt omdöme när det gäller storstan, vilket jag tycker är helt befängt.
Skulle de släppa iväg mig utan lina så kunde jag ju obehindrat jaga iväg alla äckliga dobermannar och danskdoggar som folk far ikring med här i trakten.

Nåja, efter den sedvanliga rundan kring båten i jakt på oförsiktiga måsar hoppade jag till kajen för att ta en närmare titt på fågellivet på landsidan. Från kajen orkade jag inte gå till bron till land, för då tar snöret i kopplet slut innan man hunnit väldigt långt, utan jag ginade via en balk ovanför vattnet istället...

Nu tänker jag inte referera vad som hände den närmaste halvminuten, jag säger bara i mitt försvar att jag svär på att det var en gräsandhanne som simmade under balken, en sån där stor grön som jag gått och dräglat efter närhelst jag fått komma ut. Och fråga mig inget mera om den saken!

När människorna kom springande med håvar och grejer hade jag redan tagit mig upp och iland, men jag lät dem bära mig tillbaka till båten och torka mig med en handduk. Före de gjorde det tog de dock bilder på mig i mitt skammens ögonblick, och för det är jag lite bitter på dem. Tills jag glömmer, efter nästa goda måltid eller så.